En ny bostadsbeskattning

Peter Englund har tagit ett helhetsgrepp på beskattningen av bostäder och lyfter fram att bristen på neutralitet har stora effekter på boendekostnader, bostadspriser, inkomst- och förmögenhetsfördelning samt bostadsbeståndets storlek och sammansättning.

Det är inte skattesystemets uppgift att påverka valet av upplåtelseform, menar Peter Englund. Boendekostnaderna bör vara desamma för likvärdiga bostäder, oavsett om bostaden ägs, är en bostadsrätt eller en hyresrätt. Dessutom bör neutralitet gälla mellan högt och lågt värderade bostäder samt mellan bostäder och annat kapital.

»Dagens bostadsbeskattning har stora brister. Dyra bostäder beskattas exempelvis mindre i förhållande till sitt värde jämfört med billiga bostäder. Och samma sak gäller för bostadsrätter i förhållande till småhus och hyresrätter. Mellan småhus och hyresrätt råder däremot hygglig neutralitet, men endast så länge som ränteläget är lågt«, säger Peter Englund, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm och Uppsala universitet.

Peter Englunds förslag till ny bostadsbeskattning:
> Fastighetsavgiften avskaffas för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar.
> En schablonintäkt från småhus och bostadsrätter beskattas som inkomst av kapital. Intäkten beräknas som en ränta multiplicerad med ett glidande medelvärde av tidigare års taxeringsvärden. Räntan följer bolåneräntan mätt med statslåneräntan och ett påslag på exempelvis 2 procent.
> Kapitalvinsten vid försäljning beräknas som skillnaden mellan realiserad vinst och antagen normal värdestegring, exempelvis 2 procent per år, med full avdragsrätt för underskott. Vid arvskifte betalar dödsboet skatt på skillnaden i taxeringsvärde räknad från inköpsdatum.
> Stämpelskatten avskaffas och ersätts av en avgift för att täcka administrationskostnader.
> Avdragsrätten för ränteutgifter och underskott av kapital bibehålls.

Peter Englund beräknar att vid dagens ränteläge skulle skatten på schablonintäkten bli lägre än dagens fastighetsavgift för småhus med ett taxeringsvärde på upp till 1,4 miljoner kronor. För ett hus med ett taxeringsvärde på 5 miljoner skulle skatten öka med cirka 20 000 kronor per år. Samtidigt sänks skatten på kapitalvinster. Den samlade effekten skulle vid dagens ränteläge bli en skattesänkning för de allra flesta.

För bostadsrätter handlar det inte heller om någon skattehöjning vid dagens låga räntenivå, med hänsyn till skatten på kapitalvinster, men en genomgående höjning vid ett högre ränteläge.

»Med tanke på det låga ränteläge som råder är det just nu ett lämpligt tillfälle att införa en ny bostadsbeskattning. Det kan självklart uppstå likviditetsproblem om förslaget genomförs, men olika övergångsregler kan göra så att förändringarna sprids ut över tid. Exempelvis skulle nuvarande ägare kunna använda dagens regler för fastighetsavgift och kapitalvinstskatt fram till en försäljning«, säger Peter Englund.

Rapporten ges ut inom ramen för SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.